PRESSINBJUDAN:
Riksdagsman JENS HOLM vittnar på Colombias ambassad i fallet Joaquin Pérez
Tid och datum: Torsdag 23 augusti kl. 16:00
Adress: Östermalmsgatan 46
På torsdag fortsätter rättegången mot den svenske medborgaren Joaquin Pérez i Bogota. Perez greps på Caracas´ internationella flygplats Maicetia den 21 april 2011 och utvisades 72 timmar senare till Colombia.
Det var en aktion som bröt mot Venezuelas egen författning och alla internationella normer. Fallet står i bjärt kontrast mot fallet Julian Assange, där Chavez har gett allt stöd för Ecuadors beslut att ge politisk asyl till den australienske journalisten.
Joaquin Perez fick politisk asyl i Sverige redan 1994 och sedan år 2000 är han svensk medborgare. Han var kommunalråd för den colombianska vänsteralliansen Union Patriotica under två perioder in staden Corinto. På grund av konstanta mordhot från armén och paramilitären tvingades han i landsflykt och det blev Sverige.
Han står anklagad för att leda den regimkritiska nyhetsbyrån ANNCOL som han bildade 1995 tillsammans med den svenske Latinamerikareportern Dick Emanuelsson.
Åklagarämbetet baserar sina anklagelsepunkter på källor i den colombianska militära underrättelsetjänsten. Det försöker leda i bevis att ANNCOL är ett verk av FARC-gerillan som också utpekas som finansiär av nyhetsbyrån.
Men denna anklagelse tillbakavisades med kraft av Dick Emanuelsson* som i en videokonferens vittnade den 14 mars från Colombias ambassad i Honduras huvudstad Tegucigalpa.
– Den är en löjeväckande anklagelse. För det första förslog jag Joaquin att bilda ANNCOL och föreslog till och med namnet i början av 1995.
– För det andra hade jag vid tillfället ett abonnemang i Tele2. Tele2 och dess internetserverSwipnet gav då varje kund 10 mb för att skapa en egen hemsida, vilket vi gjorde. Så skapades ANNCOL, inget mystiskt i det och det går också att kontrollera via Tele2, uppger Emanuelsson.
Han säger att när de 10 megabyten hade ”konsumerats” öppnade duon Perez&Emanuelsson fyra webbar i ANNCOL:s på den amerikanska portalen FortuneCity. Den gav var och en av dessa fyra siter 100 mb, totalt 400 mb. Nackdelen med dessa gratissidor var att de innehöll en massa reklam på webben.
– Så var det med FARC-gerillans hemsida från Sverige, summerar Emanuelsson med sarkasm i rösten.
Jens Holm var under den andra hälften av 1990-talet aktiv i solidaritetsarbetet för Colombia. Han ingick också under en kort tid i redaktionsrådet för ANNCOL som vid tillfället var en av få webbar i världen som informerade om den dramatiska situationen i Colombia. Han lärde känna Joaquin Perez under den tiden och det är kring dessa omständigheter som han kommer att ge sitt vittnesmål på torsdag.
Joaquin Perez befinner sig i ett kritiskt hälsotillstånd vilket fotografier vid gripandet den 21 april 2011 och när han trädde in i rättegångssalen den 14 mars visar. Läkarna säger att han behöver två operationer som förvägras alla fångar i Colombia sedan 20 juli i år på grund av den ekonomiska situationen i landet.
 |
| Perez´ hälsotillstånd är kritiskt i ett fängelse anpassat för 2150 fångar men som hyser nära 6000. |
”Kommittén för Frihet för Joaquin Perez” organiserar en demonstration framför Colombias ambassad samtidigt som Jens Holm vittnar på ambassaden på torsdag den 23 augusti, kl. 16.00.
Kommittén står till förfogande för presskommentarer om utvecklingen av rättegången mot Joaquin Perez i Bogota.
”Kommittén för Frihet för Joaquin Perez”
Läs även:
AB-KULTUR:
Den terroråtalade svensken Joaquín Pérez Becerra har suttit fängslad i Colombia i ett år.
”Jag åtalas för att tystas”
Tigran Feiler möter terrorstämplade svensken i Colombias ökända fängelse
 |
Kan någon identifiera den svenske reportern Dick Emanuelsson (infällda bilden) med något av ansiktena från gerillasoldaterna på fotografiet?
Men den kvinnliga åklagaren i fallet Joaquin Perez hävdade under rättegången den 14 mars, att Emanuelsson är en av de nio manliga gerillasoldaterna när det i själva verket var han som tog bilden. Denna publicerades dessutom veckan efter, i början av februari 2002, i veckotidningen VOZ i Colombia och ett medföljande reportage skrivet av Emanuelsson. Var och en kan konstatera både hårfärg som ålder på gerillasoldaterna som ska jämföras med Emanuelssons, som i januari 2001 var 49 år. Det är denna "kvalité" på bevis som åklagaren har lagt fram i den skandalösa rättegången mot Joaquin Perez. |
* EN BAKGRUND
Dick Emanuelsson bevakar Latinamerika från Honduras sedan han i december 2005 tvingades lämna Colombia. Han hade då varit ackrediterad som reporter sedan den 15 oktober 2000.
Han är ett av sex offer från journalistkåren i Colombia som den olagliga hemliga politiska polisen DAS-G3förföljde och registrerade. Emanuelsson mordhotades 2-3 gånger per vecka under hela 2005.
Den hemliga politiska polisen, underställd den förre presidenten Alvaro Uribe, lyckades dock inte att binda den svenske reportern vid en enda lagöverträdelse av colombiansk lag. Hans liv registrerades sekund för sekund av den olagliga gruppen och sammanfattades i en folder som omfattar 476 A4-ark som åklagarämbetet beslagtog i februari 2009 hos DAS-G3.
Emanuelsson är tillsammans med de övriga fem reportrarna målsman i fyra juridiska processer mot de högsta cheferna för säkerhetspolisen som anklagas för grova brott så som mord, olaglig övervakning och förföljelse.
I det första målet dömdes Jorge Noguera, chef för den hemliga politiska polisen DAS till 25 års fängelse för bland annat ha utlämnat listor på oppositionella till de paramilitära dödsskvadronerna. På en av dessa listor fanns sex fackliga ledare varav fem mördades. Mycket tyder även på att Emanuelsson figurerade på en av dessa listor men han hann lämna Colombia innan dödsdomen hade verkställts.
Fabricerade bevis
På rättegången den 14 mars försökte den kvinnliga åklagaren att peka ut Emanuelsson som potentiell gerillasoldat. Hon visade upp ett foto av en grupp gerillasoldater där hon hävdade att en av dessa mörkhåriga gerillasoldater skulle utgöras av Emanuelsson
– Problemet för åklagaren är att fotografen av detta foto är Dick Emanuelsson. Jag blev perplex när hon visade fotot på rättegången den 14 mars. Varför? För det var jag som tog fotot vid reportaget i januari 2001.
Han säger att gerillan vid det tillfället hade attackerat fem paramilitära posteringar i länet Sur de Bolivar. Han befann sig vid tillfället tillsammans med reportrar från New York Times samt en rad colombianska medier för att dokumentera hur armén och paramilitären i sin historiska allians, försökte stoppa livsmedelsleveranser till bondesamhällena i Rio Cimitarra, ett historiskt starkt gerillafäste. Dagen efter lyckade han få gerillabefälets tillåtelse att besöka platsen i bergen för de militära sammandrabbningarna med paramilitären.
– På plats intervjuade jag gerillaledaren Pastor Alape (FARC) och ELN-kommendanten Gallero som hade lett den kombinerade styrkan. Det var då jag också tog bilden där den kvinnliga åklagaren nervöst påstod att jag var en av de 11-13 gerillasoldaterna som figurerar på bilden. Jag svarade att ”jag känner mig smickrad över utpekandet, för de utpekade är i åldern 20-25 år medan jag, vid tillfället för fotografiet, var 49 år och dessutom redan gråhårig.
Åklagaren hade inte ens presenterat denna bild som bevis när bevis och vittnen skulle godkännas av domaren vid förhandlingarna i april månad. Emanuelsson menar att ”det var ett fult trick” för att binda Emanuelsson vid gerillan och på så sätt underminera hans trovärdighet som vittne. Men även för att styrka anklagelsen om att gerillan står bakom och finansierar ANCOL. Domaren underkände också bilden av denna anledningen men Emanuelsson menade att det var viktigt att bakgrunden kom fram och yrkade på att bilden skulle visas upp för rätten och ge honom chans att tillbakavisa ”tricket” från åklagaren.
– Bilden är en mycket viktig illustration på de otroligt svaga bevekelsegrunderna som åklagaren har i målet mot Joaquin Perez, sammanfattar Emanuelsson.
– I botten handlar det om att tysta en regimkritisk nyhetsbyrå som under nära 20 år har beskrivit de grova brotten mot mänskligheten så som mord på den lagliga politiska oppositionen, massakrer utförda av paramilitären i allians med militären har begått mot befolkningen. Därför försöker man skapa ett juridiskt rättesnöre i fallet Joaquin Perez. Målet är sedan att gå vidare mot andra regimkritiska medier i och utanför Colombia. Det är ingen tillfällighet att över 130 colombianska journalister har mördats under den senaste 20-årsperioden i landet just för att de enbart har arbetat så som en journalist ska göra, kritisk granska makten. Och i Colombia kan detta ha ett högt pris.
– Jag kan bara beklaga att den svenska regeringen inte har gjort ett smack för sin medborgare som nu har suttit fängslad i 1,5 år utan att Bildt ens har gjort ett enda kritiskt uttalande. Det är milt sagt en skandal av stora mått, menar Emanuelsson.
