När pressfrihetens dag uppmärksammades i media för två veckor sedan var de
fängslade svenskarna tre: Johan Persson, Martin Schibbye och Dawit Isaak. ”Ett
dystert och svårslaget Europarekord”, kommenterade Reportrar utan gränsers
ordförande Jesper Bengtsson. Varför kvalade den fjärde svensken Joaquín Pérez
Becerra, som sitter fängslad i Colombia, inte in? Inte tillräckligt svensk? Inte
tillräckligt mycket journalist? Nej, svaret ska nog sökas någon annanstans.
Det tycks inom den svenska offentligheten råda ett omvänt samband mellan vad
som är politiskt kontroversiellt och vad som är värt att kampanja för. Det krävs
inget större civilkurage för att stå upp emot diktaturerna Etiopien och Eritrea.
Det är politiskt helt ofarligt – det retar inte upp någon.
Colombia kallas däremot för ”Latinamerikas äldsta demokrati” och ställer till
med problem för vår liberala världsåskådning. Eller hur förklarar vi att det i
en liberal demokrati varje år sker fler politiska mord och försvinnanden än
under 27 års militärdiktatur i Chile? Allt blir mer komplicerat när hotet mot
yttrande- och pressfriheten inte kommer från en Lukasjenko, en Assad, eller en
Afewerki. Då blir det svårare att enas om kampanjer över tidningsgränserna med
digitala klockor som räknar sekunder, timmar, dagar.
Pérez Becerra flyr undan förföljelser i Colombia 1993 och söker politisk asyl
i Sverige. 1996 är han med och grundar nyhetsbyrån Anncol och några år senare
nätradion Café Stereo. Från en källare i en Stockholmsförort produceras häftiga
anklagelser mot den colombianska statsapparaten – samröre med knarkkarteller,
stöd till högerextrema paramilitärer och omfattande korruption. Kommunikéer från
Farc-gerillan samsas med rapporter från sociala rörelser och undersökande
journalistik från colombiansk massmedia. Genom att publicera information som få
andra vågar göra har Anncol otvivelaktigt fyllt ett tomrum i det colombianska
medielandskapet.
Under Alvaro Uribes tid som president (2002–2010) hårdnar klimatet i
Colombia. Även etablerade journalister som väljer att berätta andra historier än
den officiella misstänkliggörs, övervakas och tvingas i exil. Uribe lovar att
fängsla personerna bakom Anncol och i januari 2010 ber exilcolombianerna bakom
nyhetsbyrån den svenska regeringen om skydd. 21 april 2011 grips Pérez Becerra
på flygplatsen i Venezuelas huvudstad Caracas och utlämnas 72 timmar senare till
Colombia. Han anklagas för att vara en nyckelperson i Farcs internationella
arbete.
Den väpnade konflikten i Colombia har rasat i över 50 år och alla parter
begår övergrepp: polis, militär, paramilitärer och gerillagrupper. Journalister
blir brickor i ett politiskt spel vilket tydligt illustreras av fallet med den
franska journalisten Romeo Langlois som nu sitter fången hos Farc.
Men insikten om den colombianska konfliktens komplexitet får inte leda till
handlingsförlamning. ”Vi tittar på det fallet”, svarade Bengtsson när frågan om
Pérez Becerra dök upp i DN:s chat på pressfrihetens dag, den 3 maj. De har haft
över ett år på sig att titta på fallet. Risken är stor att det som i fallet
Isaak dröjer flera år innan man reagerar.
Rättegången mot Pérez Becerra inleddes i april, men medialt och politiskt är
han redan dömd. Colombia har en lång tradition av politiskt färgade rättegångar
där tvivelaktigt bevismaterial används. Inget talar för en rättvis process i ett
prestigefall som detta. Situationen är särskilt allvarlig nu när det cirkulerar
felaktiga rykten om att Farc skulle ha föreslagit en fångutväxling mellan Pérez
Becerra och Langlois. Det minsta man kan kräva är att Pérez Becerra som enbart
är svensk medborgare återbördas till Sverige. Har han begått brottsliga
handlingar ska han dömas här. Men det har från svenska myndigheter aldrig
funnits några misstankar mot Pérez Becerra.
Den colombianska staten har misslyckats med att tysta kritiska röster i
landet men verkar tyvärr har lyckats bättre på den internationella arenan.
Ibland tycks rädslan för att stämplas som gerillasympatisör rentav vara större i
neutrala Sverige än i Colombia där journalister och aktivister agerar med livet
som insats. Och under tiden rullar rättsprocessen mot Pérez Becerra på i
Colombia utan stöd eller uppmärksamhet från kollegor i Sverige. Ja, för det är
faktiskt vad vi är – vare sig vi vill eller inte.
Tigran Feiler, frilansjournalist och forskar om medier i konfliktens
Colombia.