”Nyhetssajten han jobbar med. . . . ja, att den har en väldigt tydlig politisk agenda”, säger Lotta Schüllerqvist, ordförande för Reportrar Utan Gränser (RUG)
Av Sally Morales, ANNCOL
–
Det finns så mycket oklarheter både kring hans person och kring det arbete han
har sysslat med. Den information jag har kunnat inhämta tyder på att den här
nyhetssajten han jobbar med. . . . ja, att den har en väldigt tydlig politisk
agenda.
Det anmärkningsvärda
uttalandet, där ordföranden för Reportrar Utan Gränser (RUG) placerar in
journalister i ett politiskt fack, gjorde Schüllerqvist i intervju i P1-Morgon den 11 oktober.
Hon utfrågades efter
ett inslag av radions Latinamerikakorrespondent Lars Palmgren som hade
intervjuat den i Colombia fängslade redaktören för nyhetssajten ANNCOL, Joaquin
Perez. Han är svensk medborgare sedan 12 år och kom till Sverige som politisk
flykting 1993.
1995 startade han,
Jens Holm och reportern Dick Emanuelsson nyhetssajten ANNCOL, Nyhetsbyrån Nya
Colombia.
– Under slutet av
1990-talet och 2000-talet fick den enorm genomslagskraft i Colombia med ett
besökssnitt på 355.000 besökare.
 |
”Medierna har medvetet förtigit fallet
Perez”
Det säger Dick
Emanuelsson, som tagit över ANNCOL efter att Perez för en månad sedan dömdes
till åtta års fängelse för påstått medlemskap i FARC-gerillan. Däremot
tillbakavisades åklagarens uppgifter om att ANNCOL skulle vara ett
FARC-initiativ.
– Både Jens Holm som
jag vittnade och berättade att vi själva finansierade verksamheten under vår
tid. Domen mot Perez är obegriplig eftersom han inte satt sin fot i Colombia
sedan 1995.
Emanuelsson är
oerhört kritisk till hur svenska medier ”medvetet förtigit fallet
Perez”.
– Från att Perez
greps den 21 april 2011 när han landade i Caracas och deporterades till
Colombia, och fram tills domslutet för en månad sedan skrevs det knappt en rad
om fallet i svensk press. När Jens Holm och undertecknad deltog i en
presskonferens den 6 mars i Stockholm visade det sig hur stort intresset var för
”fallet Joaquin Perez”. En erkänd baskisk internationell konfliktreporter dök
upp och ställde frågor till försvarets vittnen. Ett pressmeddelande med en bred
information om fallet skickades ut till ett par hundra av Sveriges största
medier. Ingen kom.
”Konsulärt fall”
Det paradoxala hände,
att samtidigt med att Perez satt fängslad i Colombia utan att det skrevs en rad,
mobiliserade Lotta Schüllerqvist, Svenska Journalistförbundet,
riksdagsledamöter, Bildt&Cia, kort sagt hela Sverige, för att får hem Martin
Schibbye och Johan Person från Etiopien.
 |
|
Emanuelsson under ett
reportage i Colombia
2001
|
– Jag var uppe på UD
i slutet av februari och där konstaterade man torrt att Joaquin är ett
”konsulärt fall”. Snacka om skillnad i synen på Perez och Schibbye och Person!
Spaltkilometer har skrivits om deras förhållande i det etiopiska fängelset medan
Joaquin Perez behov av två operationer i högriskfängelset La Picota i södra
Bogota är en okänd sak för den svenska allmänheten.
Varför är det så?
– Jo, för att svenska
medier och maktmän som Bildt och hans språkrör Anders Jörle har bestämt sig för
att Perez är terrorist eftersom han är ”revolutionär”, vilket han sa i Palmgrens
intervju. På det fyller Schüllerqvist i att sajten har en politisk agenda som
inte faller den till delar USA-finansierade organisationen RUG i smaken. Det är
en illustration till hur hela Sverige dragits åt höger. Ett uttalande av den
karaktären på 1970-talet hade mötts av ett ramaskri.
Politiskt yrkesförbud?
Men hur stämmer det
med yttrande- och pressfrihet? Får man inte vara ”vänster” och revolutionär om
man är journalist? Får man inte titulera sig journalist om man bedriver en
internetsajt som har större besöksfrekvens per dag än vad El Tiempo, den största
och enda dagstidningen med nationell täckning i Colombia, har?
– Lotta
Schüllerqvist´ uttalande leder osökt mina tankar tillbaka till Västtyskland och
1970-talet då ett öppet yrkesförbud, Berufsverbot, infördes baserat på politiska
åsikter. ANNCOL gick fri från anklagelserna i rättegången, anklagelserna var så
absurda och uppgifterna från försvarets vittnen så starka att den punkten föll.
Lars Palmgrens reportage var också bra i det avseendet när han refererade till
vad kollegor inom den colombianska journalistkåren sammanfattade, att en
rättegång i ett annat land inte hade fällt Joaquin Perez. Men svenska UD och
ambassaden i Bogota förmedlar till vad statsterrorismens representanter i Bogota
säger. För Bildt&Jörle handlar det om att värna det svenska näringslivets
intressen. Då är en politisk flykting med vänsteråsikter fullständigt
ointressant.
Vilken kvalité hade åklagaren i sina bevis mot Joaquin
Perez?
– Den 19 augusti
vittnade jag i en videokonferens från Colombias ambassad i Tegucigalpa,
Honduras. Orsaken till att det var i Honduras och inte i Colombia beror på att
jag i december tvingades lämna Colombia efter fem år av förföljelse och mordhot.
Jag flyttade till Honduras för att fortsätta bevaka Latinamerika, med undantag
för Brasilien och Colombia.
– Under rättegången
tog åklagaren fram ett fotografi från 2001 som hon hade laddat från Google några
dagar innan rättegången. Fotot placerade hon framför Skypekameran och påstod att
jag, Dick Emanuelsson, var en av gerillasoldaterna på bilden. Dessa var i åldern
18-25 år och när bilden togs hade jag precis fyllt 49 år och var rejält grånad i
håret jämfört med de mörkhåriga ungdomarna på bilden. Men det är klart, egot
växte en aning, skrattar Emanuelsson och fortsätter:
– Domaren
protesterade och så klart också Joaquins försvarsadvokat eftersom ”beviset” inte
hade lämnats in i april månad då bevis och förslag till vittnen skulle
presenteras för domaren. Först blev jag perplex, jag trodde inte det var sant.
Sedan blev jag full i skratt och krävde inför domaren att få ge bakgrunden till
åklagarens billiga trick att undergräva trovärdigheten i ett av försvarets
vittnen. Hon hade så klart räknat med att bilden inte skulle erkännas som bevis,
men hon kalkylerade i att skrämma mig eller få mig ur balans och lämna ett uns
av tvivel hos juryn och domaren.
Ackrediterad i Bogota för flera medier
Bilden var i själva verket tagen av Emanuelsson under ett reportage i mellersta Colombia i januari 2001. Det publicerades i en rad tidningar, bland annat över tre spalter i den colombianska veckotidningen VOZ, första veckan i februari 2001. Men ingen ur säkerhetstjänsten anklagade Emanuelsson för att vara gerillasoldat när han i själva verket var fotografen. Den svenske reportern var ackrediterad i Colombia 2000-2005 som reporter för en rad tidningar som Flamman, LO-Tidningen, Liberacion, norska Ny Tid och den argentinska nyhetsbyrån Argenpress.
– Händelsen är
intressant för den visar på den totala undermåligheten i åklagarsidans
bevisföring. Radions Lars Palmgren, som intervjuade Joaquin för ett par veckor
sedan, refererade i sitt inslag till colombianska journalister som påpekar att i
en normal rättstat skulle det inte ha blivit en fällande dom mot
Joaquin.
Vem är journalist och vem har rätt att
kalla sig det?
Schüllerqvist är
osäker om Perez kan betraktas som journalist och det för en sajt som under
2000-talet hade ett snitt på 355.000 besökare per dag.
 |
| Torsten Henrikson och Harry Hjörne |
– Harry Hjörne, den
legendariske tidningsmannen och ägaren av Göteborgs-Posten, sa i början av
1970-talet att de bästa journalisterna var de som inte gick journalistlinjen på universitetet. Jag
tror att han var mer sur för att dessa utexaminerade journalister var mer
vänster än Hjörnes favoritjournalister.
– Lula uppnådde 5:e
klass i mellanstadiet och blev metallarbetare och president. Joaquin Perez
utexaminerades som industriingenjör i Cali, Colombia och valdes till kommunalråd
under två perioder för vänsteralliansen UP i staden Corinto, med en stor
majoritet indianbefolkning. Jag själv har ingen journalistutbildning men har
utövat journalistyrket sedan 1977 och har varit medlem i Journalistförbundet
1984-2003, då jag gick över till den Latinamerikanska Journalistfederationen
Felap.
I Colombia är det
farligt att medarbeta öppet i ANNCOL, understryker Emanuelsson.
– Enbart för det
faktumet att en nyhetsbyrå tar upp ALLA teman, inklusive reportage på
gerillakontrollerat område, eller att den citerar gerillan i olika frågor
förvandlar den i den colombianska regimens eller militärens ögon till en
nyhetsbyrå i gerillans tjänst. Lotta Schullerqvist eller Svenska
Journalistförbundet har aldrig gett mig det minsta stöd när jag, som en av sex
journalister, utsattes för förföljelse av agenter från DAS, Uribes hemliga
politiska polis. Det var en händelse som uppdagades fyra år efter att jag hade
lämnat Colombia på grund av terrorn och de ständiga mordhoten, berättar
Emanuelsson.
Åklagarämbetet slog
till och beslagtog hela arkivet och där fann de en pärm med 476 A4-sidor som
säkerhetstjänsten DAS-G3 hade upprättat över den svenske reportern ackrediterad
i Bogota. Dokumenten visar en omfattande bevakning och avlyssning av all hans
kommunikation som e-post, skuggning från hans bostad i norra Bogota till den
internationella flygplatsen. Där fick han sällskap av agenterna som beskriver
hur de placerade en magnet på Emanuelsson dator som fanns personbagaget ovan
flygstolarna och raderade allt på hårddisken.
Dokumenten beskriver
också säkerhetstjänstens planer på att upprätta en videofilm där Emanuelsson
skulle ”monteras” in som gerillasoldat i tjänst hos FARC. Samma planer hade
agenterna för den kände colombianske dokumentärfilmaren Hollman Morris som fått
stöd flera gånger från Svenska Journalistförbundet när han mordhotats av den
statliga terrorismens representanter.
 |
| "AKTIONER: Inleda en internationell förtalskampanj
med följande inslag: Kommunikéer, Fabricering av en FARC-video med Emanuelsson (som gerillasoldat) och åtgärder för att upphäva hans arbetsvisum". Det var den colombianska säkerhetstjänstens planer mot den svenske reportern, ackrediterad i Bogota. |
– Som offer för den
hemliga politiska polisens förföljelse under fem år i Colombia som ackrediterad
reporter, fick jag aldrig något stöd eller solidaritet uttalad från Lotta
Schüllerqvist, ordförande Reportrar Utan Gränser eller andra medier och kollegor
i Sverige. Orsaken är naturligtvis politisk, är man vänster så ska man inte
räkna med ett öppet stöd från varken Journalistförbundet eller medier i Sverige,
med få undantag.
Uribes öppna hot mot
ANNCOL
Colombias före detta
president Alvaro Uribe är en av dem som har en besatthet av att bokstavligen
fysiskt krossa ANNCOL. Den 13 december 2007 hotade han medarbetarna i ANNCOL
helt öppet:
”Till individerna i ANNCOL som bedriver en webbportal och som befinner
sig i Europa eller Colombia säger jag, ni kommer att sluta i
fängelset”.
ANNCOL:s sajt har
flera gånger slagits ut av vad Emanuelsson misstänker vara den colombianska
militära underrättelsetjänsten. Men webben har alltid kommit tillbaka, till
regimens förtret.
NOT:
Kan någon identifiera den
svenske reportern Dick Emanuelsson (infällda bilden) med något av ansiktena från
gerillasoldaterna på fotografiet?
Motivet i bilden handlar om
när en kombinerad gerillastyrka av FARC-ELN attackerade fem paramilitära
posteringar i regionen Sur de Bolivar. Emanuelsson befann sig i en by i närheten
dit han hade anlänt med reportrar och fotografer från Bogota och de största
medierna, inklusive utsända från New York Times, för att göra ett reportage om
ett buffelprojekt finansierat av Världsbanken. På natten attackerade gerillan
para militärerna och dagen frågade Emanuelsson gerillasoldater, som
kontrollerade regionen, om de gav honom tillstånd att besöka platsen för
konfrontationerna, vilket medgavs.
* Den högste chefen för DAS och ansvarig för
förföljelsen av den svenske reportern, Jorge Noguera, dömdes 2011 till 25 års
fängelse. Han hade lämnat ut
personlistor till de paramilitära dödsskvadronerna (AUC) som avrättade flera av
dessa personer. Noguera ställs nu inför rätta igen, denna gång för
avlyssningarna av Emanuelsson och fem andra colombianska kollegor och ett antal
personer ur den politiska oppositionen. Uribe var den högste ansvarige för DAS,
säkerhetsorganet som var direkt underställd presidentpalatset. DAS upplöstes i
början av 2012.
